Jag vet att jag borde
Då: Taggad och hur motiverad som helst, en tjej som älskade det hon gjorde. Idag: Noll koll, ingen motivation och glädjen är borta. Idag är drömmen att återvända till då.
Vet inte vad det är med mig för tillfället. Har ingen motivation alls. Vet att jag borde vara hyper och sådär och träna järnet nu under julen, men jag känner inte för det. Verkligen inte. Just nu känns det bara som ett stort fett MÅSTE att anmäla mig till julfriträningen (som för den delen redan startat) och vara effektiv och träna massor. Uschusch, hur kunde det bli såhär? Någor jag älskade och tyckte var hur roligt som helst för bara nån månda sen känns nu bara väldigt jobbigt. Tror det blev alldeles för mycket disco denna terminen, för mycket tävlingar som inte gick ett dugg bra plus skada på det har tagit bort all min motivation, vilket jag tycker är väldigt trist, för jag vill älska det, jag vill vilja träna 24/7 igen. Men just nu känns allt bara jobbigt och tungt. Hoppas min motivation kommer tillbaka snart, för annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra, tråkigt! Hjläp mig någon?
Puss
Antingen bör du släppa det för ett tag o bara köra då du känner för det. Ta en paus, gör något annat. Eller så fortsätter du o ser om det inte bara är en fas, som allt annat har.
Kände samma sak då jag hade pianolektioner, övade bara för min lärares skull, inte för mig. Nu spelar jag då jag känner för det o börjar få tillbaka gnistan. :) hoppas det löser sig!!! <3
Hej jag heter Joanna och är 23 år och när jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppenhjärtar om livet med diagnosen för att samhället ska få mer insikt och förståelde för hur det är att leva med Aspergers syndrom och att alla är lika värda trots bakgrund:)
Så besök gärna min blogg:) kram
och du kanske tom vill göra ett bloglovin byte?:)
Ps. glöm inte att anmäla dig till alla roliga tävlingar med super fina priser:)
Är du dansare?
